Tunnelventilation, val av vägbeläggning och reglerad hastighet i tunneln är exempel på åtgärder som Trafikverket kommer att tillämpa.
Den forskning om tunnelluftens kvalitet och dess eventuella effekter på hälsan som Trafikverket har initierat, ska ligga till grund för att fastställa riktvärden för tunnelluft i Förbifart Stockolm och andra tunnlar. Dessa riktvärden beslutas av en annan myndighet utanför Trafikverket.
- Vi kommer självfallet att följa de riktvärden som beslutas för luften i tunnlarna och vidta de åtgärder som krävs, säger Johan Brantmark, projektchef för Förbifart Stockholm.
Hittills har forskningen kommit fram till att när lufttillförseln utifrån är avstängd och luften cirkuleras i bilen, vid så kallad recirkulation, kommer väldigt få partiklar in i bilen. Även med ventilationen påslagen utsätts människor som färdas i tunnlar för betydligt lägre halter än vad man tidigare har trott av PM 10 (grövre partiklar från vägslitage främst på grund av dubbdäck). Det är de små partiklarna, exempelvis sotpartiklar från avgaser, som lättast tar sig in i fordonen när ventilationen är påslagen.
Forskning som görs vid Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, indikerar att Förbifart Stockholm kommer att ge en bättre utomhusluft och därmed leda till cirka 20 färre förtida dödsfall bland befolkningen i Stockholms län, eftersom en stor del av trafiken kommer att gå under jord. Samtidigt får de som använder tunneln ett tillskott till sin exponering och de negativa effekterna kan möjligen bli av liknande storlek som vinsterna av bättre utomhusluft.
I stort beräknas trafikens luftföroreningar i Stockholm att leda till cirka 420 förtida dödsfall årligen. Motsvarande siffra för hela landet är mer än 5 000 dödsfall per år.
För ytterligare information:
Louise Melander, Kommunikationschef, Förbifart Stockholm
tel: 070 724 55 60