Göteborg anlades år 1620 som handelsstad och placerades nära Göta älvs mynning, då Sveriges port mot väster. Det strategiska läget gjorde att Göteborg i slutet av 1600-talet var en av norra Europas starkast befästa städer.
Med tiden har försvarsanläggningarna mist sin funktion och rivits. Allteftersom nya delar av staden har växt fram har resterna av de gamla försvarsanläggningarna begravts under marken.
Rester av tidigare farleder
Viktiga farleder och knutpunkter från stadens tidigare kommunikationssystem finns också kvar och sätter sin prägel på stadens struktur. Området längs Stora Hamnkanalen uppfördes som stadens finrum. Här finns flertalet kulturhistoriskt värdefulla byggnader, kajkanter, broar, statyer och annat koncentrerade.
Detta har vi att ta hänsyn till när vi nu utreder den bästa placeringen av Västlänken inom den tidigare utsedda korridoren.
Som hjälp för att avgöra var rester av försvarsanläggningarna, så kallade befästningsverk, kan finnas har vi tagit hjälp av både gamla kartor och undersökningar av marken.
Genom att anpassa linjen och stationsläget minskas påverkan på befästningsverken, gula i bilden. Genom att flytta linjen från det lila läget till det turkosa läget minskar risken att skada befästningsverken.
Prövat olika lösningar
– Vi tror att vi har hittat ett läge för spårlinjen som gör att vi kan minimera intrånget på de värdefulla kulturmiljöer som finns i staden. Genom att flytta läget för den framtida Station Centralen har vi kunnat lägga spårlinjen innanför befästningsverken, samtidigt som vi får bättre förutsättningar för en bra stationslösning för resenärerna, säger Bo Lindgren, ansvarig för tillståndsprocessen.
– Däremot innebär placeringen en större teknisk utmaning bland annat vid Kvarnberget, med risk att Götatunneln tidvis måste stängas för trafik under byggskedet, fortsätter Per Lerjefors, projekteringsledare för linjens dragning.
Även lösningar med att låta utrymningsvägar leda till serviceschakt istället för att de leds till en servicetunnel prövas på den här sträckan. Därmed skulle risken för konflikt mellan de gamla befästningsverken och Västlänken kunna minska ytterligare.
Visualisering som visar passagen över Götatunneln. I förgrunden den planerade Hisingsbron med sina brostöd ovanpå Västlänken.
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Även vid Skansen Lejonet har frågan om hänsyn till stadens historiska miljöer varit aktuell. Skansen på Gullberget är inte bara ett viktigt landmärke i Göteborg utan är också klassat som statligt byggnadsminne. Målsättningen har varit att påverka det kulturhistoriska värdet så lite som möjligt och därför har flera alternativa placeringar utretts.
– Ett av alternativen har varit att dra spårlinjen i ett betongtråg norr om Gullberget. Detta skapar dock en oönskad barriär mot framtida bebyggelse i Gullbergsvassområdet. Förutom att det alternativet även kräver omfattande grundförstärkningar så påverkas också den karakteristiska norra branten på Gullberget, säger Bo Lindgren.
– Det alternativ som vi har landat i är istället att järnvägen går i ett tråg öster om Gullberget för att sedan passera i berget under Skansen Lejonet i tunnel, avslutar Per Lerjefors.
Visualisering över tunnelns dragning genom Gullberget under Skansen Lejonet.