Vad innebär din roll?
Jag är med och leder och styr arbetet med att utreda vilka bergtekniska förutsättningar som råder samt med att ta fram de krav som ska gälla för anläggningen. Kravarbetet omfattar bland annat att ställa krav på vilka påfrestningar bergtunneln ska dimensioneras för och söka avsteg från tunnelregelverket.
I arbetet med bergtekniska förutsättningar ingår att inventera befintliga berganläggningar och tidigare utförda bergundersökningar, samt att utföra fältundersökningar som kärnborrning.
Jag är också med och leder de konsulter som arbetar med bergfrågor för Västlänkens räkning. Vi har nu gjort klar det mesta av arbetet och kommer att avsluta det konsultuppdraget under hösten.
Vad har du för bakgrund?
Jag är utbildad bergsingenjör från Luleå universitet, och i tio år jobbade jag sen med projektering av bergtunnlar och berganläggningar på ett litet konsultföretag i Falun. År 2004 började jag jobba på Trafikverket, dåvarande Banverket, i Borlänge. Under 2011 inledde jag arbetet med projekt Västlänken som bergtekniker och flyttade i samband med det ner till Göteborg år 2012.
Hur går det till när man arbetar i berg?
Först är det en del förarbete som måste göras. Till exempel sådant vi gör nu, som prognoser med bedömningen av bergkvaliteten och projektering av vilka förstärkningar av tunneln som krävs. Västlänken kommer i huvudsak byggas i bergarten gnejs, vilken till största del är av bra kvalitet. Vi har dock påträffat några längre sträckor med sämre bergkvalitet för två av tunnlarna.
Vi planerar att borra och spränga ut berget, och detta arbete utförs i en drivningscykel med momenten förinjektering, borra salvor, spränga, utlastning av berg, skrotning och förstärkning. Förinjektering av berg innebär att man borrar långa hål utanför och framför den blivande tunneln, i vilka vi trycker ut finmald cement. Detta görs för att göra berget tätare och minska påverkan på grundvattennivån och läckage in till tunneln.
Det kan vara värt att nämna att nästan fyra av Västlänkens sex kilometer långa tunnel kommer gå genom berg, så det kommer bli mycket bergarbeten.
Vad gör man med bergmassorna?
Massorna är en resurs för samhället och i nästa skede när projekteringen blir mer detaljerad kommer vi bestämma mer konkret vad som ska göras med massorna. Ett förslag är att använda delar av bergmassorna i själva Västlänkenbygget, för utfyllnad på tunnelbotten och som delmaterial, så kallat ballast, i betong. Det finns även möjlighet att krossa massorna under jord i samband med att tunnlarna sprängs ut, vilket skulle minska mängden transporter.
Vad är den största utmaningen med Västlänken utifrån ditt perspektiv?
Vad gäller bergkonstruktionerna handlar det mycket om att undersöka förutsättningarna och vilka förstärkningar som krävs för de större bergrummen. Det kan till exempel gälla stationen i Haga, där stationsrummen har en stor spännvidd och där bergtäckningen är låg. Med bergtäckning menas avståndet mellan bergets yta och tunnelns tak, annars är det generellt en utmaning att få berget tillräckligt tätt.
Vad är det mest intressanta med ditt arbete?
Från början hade vi ett utrymme där Västlänken skulle dras, en så kallad korridor, där nu linjesträckning och stationslägen anpassats efter rådande förutsättningar. Det ska bli kul nu när vi börjar med detaljplaneringen och kommer igång med att titta än djupare på utformningen av Västlänken. Det blir även intressant att följa upphandlingen av konsulter för detaljprojekteringen och för min del se vilka bergprojektörer som man får jobba tillsammans med.
Vad gör du för att koppla av?
Jag är gärna ute i naturen, jag tycker om att motionera och springa. Annars spelar jag gärna en del golf.
Blir det mycket prat om Västlänken på fritiden?
Ibland, främst när man träffar nya bekantskaper och de frågar vad man jobbar med. Då blir det ofta diskussioner om allt från trängselskatt till förslag till andra dragningar av Västlänken, folk har ofta synpunkter.