Mellan mitten av juni till slutet av augusti görs en utgrävning av ett 1 500 kvadratmeter stort område vid Riddarholmens södra kaj. Två grävlag arkeologer från Sjöhistoriska jobbar i skift mellan 07 och 23 med att säkra det maritima kulturarvet. De jobbar på uppdrag av Projekt Citybanan, Trafikverket, enligt beslut från länsstyrelsen, och i samarbete med Stockholms Stadsmuseum.
Utgrävning i schaktgrop
Projekt Citybanan förbereder för att kunna bygga tunneldelen som ansluter Citybanans bergtunnel under Riddarholmen med den 300 meter långa sänktunneln i Riddarfjärden. Anslutningen byggs i en från vattnet säkrad, cirka 24 meter djup, schaktgrop. Det är i detta schakt som den arkeologiska utgrävningen görs.
För varje meter man kommer ner i marken så kommer man samtidigt längre och längre bakåt i tiden. På cirka 10 meters djup kommer vi till år 1869 då kajen fylldes ut. Vid denna punkt, på den gamla sjöbottnen, börjar de kulturlager som intresserar arkeologerna.
- Tack vare Citybanan kan vi få ny kunskap om vårt kulturarv. Sveriges första ångbåtshamn begravdes under fyllnadsmassor 1869 när Riddarholmshamnen fick en ny kaj framför gamla Riksdagshuset. Vi väntar oss båtfynd och även att hitta rester av den gamla kajen, berättar Marcus Hjulhammar, projektledare och intendent vid Sjöhistoriska museet.
Hopp om vikingafynd
I de äldre, djupare liggande lagren, räknar arkeologerna med fynd från medeltiden och kanske även vikingatid. Utgrävningen tar alltså plats inom Citybanans arbetsområde. Citybanans roll är att leda arbetet och gräva bort schaktmassorna, skikt för skikt. Under tiden kommer arkeologerna åt och kan göra sitt jobb med provtagning, dokumentation och bärgning av fynd.
- Det ska bli spännande att följa arkeologernas arbete. Det här är också ett bra exempel på hur komplext det är att bygga en pendeltågstunnel rakt igenom Stockholm, säger Bengt Stålbo, samordnande byggledare, Projekt Citybanan.