- Det är en milstolpe i utredningsarbetet att MKB är godkänd, säger Jöran Gärtner som är delprojektledare för sträckan Piteå – södra Gäddvik.
För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas.
I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.
Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på hälsa och miljö.
Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Piteå – Södra Gäddvik som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 150, Piteå – Södra Gäddvik, från slutet av september månad fram till slutet av november.
Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Piteå – Södra Gäddvik ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.
