Under byggtiden berörs framförallt närmiljön i Göteborg. Men 2026, när Västlänken beräknas stå klar, ger tunneln möjlighet att utöka tågtrafiken i Västsverige - till gagn för resenärerna och inte minst miljön.
För att minimera den inverkan som Västlänken kommer att ha på miljön pågår redan nu ett omfattande miljöarbete i projektet. En fråga som kräver särskilda utredningar är hur olika vatten, som exempelvis grundvatten och ytvatten, kommer att påverkas.
Grundvattennivån får inte sjunka när tunneln är klar. En annan viktig fråga är att motverka skador på fastigheter som annars kan uppstå vid tillfälliga sänkningar av vattennivåer under byggtiden.
Enligt miljöbalken behöver Trafikverket visa vilka konsekvenser vattenverksamheten skulle kunna få för människor, djur och miljö, liksom för mark och fastigheter. Utifrån det föreslås även åtgärder och villkor för att undvika skador.
Konkret görs det genom att projektet ansöker hos Miljödomstolen om tillstånd för vattenverksamhet.
- Ansökan ska lämnas till domstolen hösten 2015 och även om det är två år kvar till dess är det hög tid att starta processen nu. Under arbetets gång kommer vi att samråda brett om väsentliga frågor, viktiga problem och alternativa lösningar. Förtroendet hos myndigheter, fastighetsägare och allmänhet är en avgörande fråga inför den slutgiltiga miljödomen, konstaterar Bo Lindgren, ansvarig för Västlänkens tillstånd och samråd.
Underlaget till ansökan ställs samman i så kallade tekniska och hydrogeologiska PM samt i en ytterligare fördjupad miljökonsekvensbeskrivning som kompletterar den som tas fram för järnvägsplanen.
Efter att ansökan kommit in till Miljödomstolen inleder även de ett brett remissarbete. Själva huvudförhandlingen sker först när järnvägsplanen vunnit laga kraft, vilket beräknas till våren 2017.