Vad gör en projekteringsledare, brand- och personsäkerhet?
– Jag ansvarar för att den färdiga Citybanan blir så säker som möjligt för resenärerna. I det ingår att projektera i frågor som handlar om utrymning av passagerare och hur räddningstjänsten ska kunna komma in på ett praktiskt sätt för att begränsa en olyckas omfattning. Jag är också ansvarig för att vi får en anläggning som minimerar risken att olyckor inträffar. Ett exempel är att vi använder brandsäkert material. För att vi ska ha hög säkerhet i den färdiga Citybanan har jag och kollegorna i mitt bygghandlingsuppdrag ställt 1500 krav på resten av organisationen och de får i sin tur visa hur de har uppfyllt dem. En annan del av mitt jobb är att jag ansvarar för att arbetet under byggtiden görs på ett sätt som inte äventyrar säkerheten för människor i tunnelbanan, på gatan och de personer som bor eller jobbar nära våra arbetsplatser. Däremot ansvarar jag inte för skydd av dem som jobbar i projektet. Det är en arbetsmiljöfråga.

Beskriv en vanlig dag på jobbet
– Det handlar mycket om möten. Jag träffar folk i de olika delprojekten och diskuterar brand- och personsäkerhetsfrågor. Sedan träffar jag ofta några av våra externa parter; räddningstjänsten, länsstyrelsen, Staden och SL. Tillsammans med SL Säkerhet går vi igenom gemensamma frågor som kan röra den driftsatta anläggningen, till exempel risker för tunnelbanans trafikanter under byggtiden.

Vad är det roligaste med ditt jobb?
– Det är när jag tillsammans med andra hittar konstruktiva lösningar på något som har varit ett svårlösligt problem. Det är roligt när man i efterhand kan känna att vi har lyckats vara kreativa och fått något att fungera.

Vad är den största utmaningen?
– Det är att få organisationens uppmärksamhet. Folk i projektet har mycket att göra och det är många som tävlar om deras tid.

Beskriv ditt favoritögonblick från din tid med Citybanan
– Varje gång en representant för Projekt Citybanans intressenter uttrycker uppskattning och säger att de litar på att det vi gör är bra.

Vad är i ditt tycke det bästa med Citybanan?
– Citybanan kommer att frigöra kapacitet för regional- och fjärrtågen. Det gör systemet mindre sårbart och det är något som hjälper alla, även de som inte dagligen använder pendeltåget.

Som mest kommer 2 500 personer att arbeta med projekt Citybanan. Hur känns det att vara del av ett så stort bygge?
–Jag har tidigare jobbat i telekombranschen och där är den storleken på projekt inte ovanlig så därför är det inget som jag reflekterar över särskilt mycket.

Vad säger folk när du berättar att du jobbar med Citybanan?
– Folk som bor innanför tullarna reagerar med intresse och ställer frågor. Om jag däremot pratar med folk som kommer mer långväga ifrån, eller för den delen bor längre ut i förorterna, så känner de oftast inte till Citybanan.

Arbetsmiljöverket anser att entreprenören brustit i att säkerställa en tillfredsställande arbetsmiljö och begär nu åtalsprövning hos åklagarmyndigheten.

 Vi har många fler intressanta filmer. Besök vår YouTube kanal

Vad gör en byggledare?
– En byggledare har många olika uppgifter. Lite förenklat kan man säga att jag som byggledare är länken mellan Projekt Citybanan och entreprenören.

Beskriv en vanlig dag på jobbet
– En optimal dag börjar med att jag kommer hit vid 06.45 och kollar mejlen. Sedan åker jag ut till våra entreprenörer och kollar läget, pratar med gubbarna och arbetsledningen. Vi diskuterar bland annat olika problem som uppstått. Vissa frågor tar jag med mig till projektörerna för att lösa. Efter lunch kan det vara dags för ett möte, till exempel ett bygg- eller ekonomimöte.

Vad är det roligaste med ditt jobb?
– Att det är så intressant. Jag gillar att lösa problem, det är tillfredsställande. Jag trivs väldigt bra med kompisarna. Här finns inget revirtänkande, alla är fokuserade på att få jobbet gjort.

Vad är den största utmaningen?
– Det finns många. En är när vi har stora inkopplingar av nya spår, växlar, kontaktledning och signaler. Det arbetet utförs oftast under en helg från fredag kväll till måndag morgon för att störa tågtrafiken så lite som möjligt. Arbetet pågår i skift dygnet runt. Klockan fem på måndagsmorgonen ska allt rulla igen. Det måste fungera och det har det alltid gjort hittills, men det är en stor utmaning.

Beskriv ditt favoritögonblick från din tid med Citybanan
– Det är när man får släppa på tågen efter en stor inkoppling. Det är en stor anspänning innan allt är igång. Efter det kan man pusta ut.

Vad är i ditt tycke det bästa med Citybanan?
– Att det absolut kommer att bli bättre för pendlarna, tågen kommer att gå oftare och vara bättre i tid.

Som mest kommer 2 500 personer att arbeta med Projekt Citybanan. Hur känns det att vara del av ett så stort bygge?
– Det är häftigt men svårt att greppa. Jag hoppas att jag är en liten länk i den här stora kedjan.

Vad säger folk när du berättar att du jobbar med Citybanan?
– Det är väldigt blandat. Vissa är väldigt intresserade och har många frågor. Andra vet knappt vad Citybanan är för något.

Arbetena som genomfördes under trafikavstängningen i somras är utförda med gott resultat. I Västerhaninge har vi anlagt nya fundament för kontaktledningen och genomfört vibrationsdämpande grundförstärkningsarbeten för det nya spåret.

I Tungelsta har vi uppfört en en formställning och skyddsportal för den nya vägbron över Nynäsbanan norr om Tungelsta station. Vi har också slagit betongpålar för vägbron över Rocklösaån och de första arbetena med nya Stavsvägen har påbörjats.

Höstens arbeten i Tungelsta

Stålbalkarna för bron över Rocklösaån har monteras under vecka 39, efter detta följer formarbete och armering för överbyggnaden av bron. På  gärderna söder om Rocklösaån fortsätter produktionen av nya Stavsvägen med trädfällning, schaktning och fyllning till och med december. På norra sidan om Nynäsbanan fälls träden för att göra plats åt Hammarbergsvägen och Allévägens nya sträckningar.

Vi planerar att gjuta bron över Nynäsbanan i slutet av november. När det är klart återstår att riva formställningen. Detta planerar vi att genomföra nattetid efter årsskiftet. Sprängningsarbete sker i korsningen Allévägen och Hammarbergsvägen under oktober och november. Samtidigt kommer träd att fällas vid den befintliga Bomreglerade järnvägsöverfarten Allévägen och Stavsvägen.

Arbeten i Västerhaninge under hösten

I Västerhaninge har arbetena med den nya gång- och cykelbron vid Håga industriområde påbörjats. Bron kommer att ersätta gångfållan som är belägen i norra änden av industriområdet och förväntas vara färdigställd i januari 2011. Vi kommer även utföra arbeten med dagvattennätet längs södra delen av Nederstaleden under oktober och november.

Många besökare köade i nästan en timme för att få en glimt av gropen, där Citybanans nya station håller på att växa fram. De som inte sett annonserna eller bjudits in via Facebook hittade dit tack vare den lockande doften av nygräddade kanelbullar.

Under dagen bjöds det på filmvisning, utställningar, guidade turer och mycket annat bakom det blåa planket som omgärdat Odenplan sedan januari i år. Många av besökarna var boende i området och av förklarliga skäl nyfikna på projektet. Sjuårige Melvin var ett av de många barn som passade på att lämna en tecknad hälsning till invigningen av Citybanan 2017.

- Det gick långt över förväntan, säger Rasmus Sandsten, en av evenemangets arrangörer, och fortsätter:

- Det är oerhört inspirerande att möta allmänheten på det här sättet. När man kan ge information på plats gör det att folk blir ännu mer positivt inställda till projektet. Vår stolthet smittar av sig, helt enkelt!

Du får då tillfälle att träffa oss som arbetar med byggandet av E18 mellan Hjulsta och Kista, ställa frågor och titta på bilder. Du får även träffa personal från Förbifart Stockholm.

Kommunmässan arrangeras av Sollentuna kommun.

Varmt välkommen!

Läs mer på Sollentuna kommuns webbplats.
Sollentuna kommuns webbplats (öppnas i nytt fönster)

Omläggningen sker i etapper till en temporär väg för att Trafikverket/Stockholms stad skall kunna börja överdäcka befintliga Norra länken.

Under tiden 29 oktober till 8 november 2010 kommer möjligheten att ta sig från E4/E20 till Klarastrandsleden att stängas av.

Kontaktpersoner:
Projektledare Håkan Andersson, hakan.andersson@trafikverket.se
Byggledare Jan-Erik Andersson, jan-erik.b.andersson@trafikverket.se

Större karta (jpeg-fil, 535 kB, öppnas i nytt fönster)

Tunnelborrmaskinen Åsa

Borrhuvudet på tunnelborrmaskinen Åsa är nu demonterat. Arbetet med att dra tunnelborrmaskinens cirka 200 meter långa bakrigg bakåt genom tunneln mot den södra tunnelmynningen har påbörjats. Bakriggen dras ut med hjälp av dumprar och hjullastare.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I det västra tunnelröret är injekteringsarbetena inne i sin slutfas.

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Monteringen av delar av tunnelborrmaskinen har inletts i startkammaren i det västra tunnelröret på söder.

Betongsegmentfabriken, Åstorp

Produktionen av betongsegment går enligt plan.

I oktober månads nyhetsbrev kan du bland annat läsa om pågående beläggnings- och broarbeten.

Till nyhetsbrevet

Det finns även nytagna flygbilder som visar hur vägbygget fortskrider.

Varje år förbereds en handlingsplan med skyddsåtgärder för naturen på åsen. Inför växtsäsongen 2010 inriktade vi oss på skyddsåtgärder i tre områden; Ledtorpet, Lyadalen och Lyabäcken.

Natura 2000-området Ledtorpet

Med sommaren bakom oss kan vi nu se resultatet. Efter en inledande torr vårsäsong startade bevattningen i Natura 2000-området Ledtorpet i början av juni. Från den 4 juni fram till den 4 augusti skedde bevattnade vi i omgångar. På så sätt hölls de ytliga marklagren tillräckligt fuktiga så att växtligheten inte skulle påverkas.

Ledtorpet ingår i Natura 2000 - EU:s nätverk av skyddsvärd natur. Foto: Trafikverket 

Flödet i Lyabäcken

Lyabäckens nedre delar ingår i Natura 2000-området Lyadalen. Lyabäcken är en av de enskilda platser där projektet har särskild övervakning. För att behålla ett vattenflöde i bäckens nedre delar tillfördes vatten från mellanpåslaget till bäcken från den 30 april till den 23 augusti.

Öringarnas hemvist

Det var också från Lyabäcken som de numera berömda bäcköringarna fick flytta i början av sommaren 2009. Då minskade vattenflödet till följd av tunnelborrmaskinens arbete i det östra tunnelröret. I början av oktober 2010 blev det så dags att låta öringarna flytta ”hem” till Lyabäcken. Flödet i bäcken var då normalt och stabilt.

Mer än 10 år med ekologiskt kontrollprogram

Det ekologiska kontrollprogrammet är nu inne på sitt tolfte år. Handlingsplaner med skyddsåtgärder på åsen är en del av detta program. Skyddsåtgärderna är kopplade till de byggaktiviteter som planeras för respektive år.
Läs mer om det ekologiska kontrollprogrammet här.

Det är tolv stycken "enrummare" om cirka 25 kvadratmeter med pentry och badrum som sedan september står uppställda på Drottninggatan. Susanne Erlandsson, handläggare på Projekt Citybanan, visar runt i de nyinredda lägenheterna. Där finns en säng, ett köksbord, stolar, en fåtölj, en tv med inbyggd dvd, mikrovågsugn, komplett köksutrustning och möjlighet att få tillgång till mobilt bredband.

– De påminner ganska mycket om studentlägenheter och jag hoppas att personer som känner sig störda av våra arbeten kommer att använda dem, säger Susanne Erlandsson.

Tillfälligt boende är avsett för de som störs mycket av arbetena med Citybanan som utförs klockan 07-22 på vardagar. Det kan till exempel vara personer som arbetar hemma på dagtid eller jobbar natt och behöver sova på dagarna.

– Alla som känner sig störda av Projekt Citybanans arbeten kan begära att vi gör en provtagning av störningsljudet i deras bostad. Om bullret överstiger 45 decibel under en veckas tid, erbjuder vi tillfälligt boende, berättar Susanne Erlandsson.



Tillfälligt boende finns redan på Södermalm, i Tantolunden, och har främst använts av personer boende på Mariaberget och runt Mariagårdstäppan.

Det var inte bara guidning i gropen, filmvisning och bullar som ledde till succé när Projekt Citybanan öppnade arbetsplatsen på Odenplan. Ett uppskattat inslag var även rithörnan som samlade kreativa barn i alla åldrar.

Uppdraget var att skicka en hälsning till den färdiga Citybanan 2017. Resultatet blev över 100 bilder med meddelanden till framtiden, några av dem ser du här nedan.

Teckningarna gjordes på arkivbeständiga papper och med färg som håller länge. Barnens fina alster kommer att ställas ut i samband med invigningen av den färdiga Citybanan.

Arbetet som skulle vara klart till årsskiftet beräknas nu bli klart under mars 2011. Den nya tidplanen påverkar dock inte byggstarten för den nya sträckningen av E4 genom Skönsberg eller bron över Sundsvallsfjärden.

Tillsammans med MittSverige Vatten, Sundsvall Energi och SundsvallElnät planerar vi för ett utskick till boende i Skönsberg i slutet av oktober med ytterligare information om förbedelserna för nya E4. 

Bakgrund

I Skönsberg kommer befintlig E4 att sänkas med som mest sex meter. Det gör att det blir lättare att korsa E4, samtidigt som antalet bullerstörda fastigheter minskar. Men innan motorvägen kan sänkas behöver en rad ledningar dras om.

Totalt handlar det om flera kilometer nya ledningar för vatten och avlopp, för fjärrvärme, bredband och el som ska dras om. Nedan visas en översiktlig skiss för årets ledningsarbeten. Under 2011 fortsätter ledningsarbetet på anslutande gator i Skönsberg och längs Trafikgatan.

Tunnelborrmaskinen Åsa

Tunnelborrmaskinens cirka 200 meter långa bakrigg håller på att dras bakåt genom tunneln mot den södra tunnelmynningen. Den har dragits genom den del som är "linad" (tätad med betong) och är nu i den sprängda delen. Just nu håller man på att installera tillfälliga boogiehjul under tunnelborrmaskinens bakrigg inför den fortsatta transporten ut ur tunneln som sker på räls, med hjälp av dumprar och hjullastare.

 Bilden visar tunnelborrmaskinens bakre del när den håller på att bogseras ut.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I det västra tunnelröret är injekteringsarbetena inne i sin slutfas.

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Ute på arbetsplatsen håller transportbandssystemet på att byggas upp för den västra tunneln. 

Betongsegmentfabriken, Åstorp

Produktionen av betongsegment går enligt planen.

Vad gör en arbetsmiljöingenjör i projekt Hallandsås?

– Jag är Trafikverkets/byggherrens stöd i arbetsmiljöfrågor och ser till att projektet följer lagstiftningen på området. Jag organiserar också utbildningar, deltar i skyddsronder i tunnel och verkstad och gör ibland utredningar, t ex om ett allvarligt tillbud har inträffat.

Varför arbetar du i projekt Hallandsås?

– Jag har jobbat inom arbetsmiljöområdet under många år. För tre år sedan tog jag anställning som konsult i Faveo och då fick jag två intressanta uppdrag. Det ena var hos Citytunneln i Malmö och det andra i projekt Hallandsås. Här har jag alltid haft ett halvtidsuppdrag. Uppdraget hos Citytunneln har minskat efter hand och nu delar jag min tid mellan projekt Hallandsås och Bana Väg i Väst i Göteborg.

Vad är den största utmaningen i ditt jobb?

– Det är att förhindra allvarliga arbetsskador. Vi jobbar proaktivt och åtgärdar de risker vi ser.

Beskriv ett favoritögonblick i projektet

– Att få igenom viktiga saker i projektet är ögonblick jag minns, t ex att vi öppnade upp mellanpåslaget på åsen. Den har visat sig viktig för den dagliga verksamheten i projektet. En annan viktig sak är att nu har vi en hjärtstartare tillgänglig på arbetsplatsen.

Vad tycker du är det bästa med tunneln genom Hallandsås?

– Att vi bygger bort flaskhalsen på åsen, vilket också är bra för miljön. Jag gillar tåg och reser varje vecka till Göteborg med just tåg. Det kommer att spara tid för mig med en tunnel genom åsen.

Det är en hel del människor som jobbar i projektet. Hur känns det att vara en del av tunnelbygget?

– Det känns positivt och det är kul med byggprojekt som förbättrar samhället. Att det dessutom handlar om kommunikation gör det hela ännu bättre. Det ger tillfredsställelse att se förändring till det bättre.

Vad säger folk när du berättar att du jobbar i projektet?

– Nu är det inte så många längre som t ex säger ”Håller de fortfarande på med det? Är det inte nedlagt?”. Det känns bra, tycker jag.

– Järnvägen kommer att stängas december 2011 – juni 2013, då tågtrafiken ersätts med buss. Men redan nu startar de första förarbetena, säger projektledare Jan Magnusson. Vår entreprenör Peab/Infranord vill göra så mycket kringjobb som möjligt innan banan stängs.

Exempel på det som börjar inom kort är att bygget av en vägbro nära Knappsmåla, och anslutande vägar till den, som görs under våren 2011. Arbetet har börjat med mätningar.

Första veckan i november påbörjas rivning av kontaktledning och gamla spår i Vissefjärda, Saleboda, Holmsjö och Spjutsbygd. Mötesspåren i Spjutsbygd och Holmsjö kommer att rustas upp, medan det blir nya mötesspår i Gullberna och Vissefjärda. Arbetena kommer att pågå på olika ställen samtidigt.

Tidplan för hösten 2010:

• Utbyte av 700 meter telekabel i Torskors. Klart i vecka 43
• Rivning av kontaktledning och spår på mötesstationerna Vissefjärda, Saleboda, Holmsjö och Spjutsbygd. Klart vecka 47.
• Bygge av sidovägar
• Förberedande arbeten för brobyggnation
  

Nästa vår drar Projekt Citybanans arbeten under Riddarholmen igång. Inför det vill vi få referensvärden som visar hur mycket gjutjärnsspiran på Riddarholmskyrkan vibrerar i normalfallet. Dessa värden kan vi sedan jämföra med de som uppstår under våra sprängningsarbeten.

En utmaning

Vibrationsmätaren sätts på plats samma dag som den första snön börjar falla över Stockholm. Mätaren sätts fast 16 meter upp på spiran, på 65 meters höjd från marken. Ett annorlunda uppdrag för de licensierade industriklättrarna, Patrik Wallgren och Stefan Viska.

– Vi jobbar ofta på gamla kulturbyggnader men det är ovanligt med ett jobb på en så här gammal kyrka, säger Patrik Wallgren.

Han och kollegan har på sig arbetskläder, stålhättekängor och hjälm. Det är Patrik Wallgren som klättrar och Stefan Viska som säkrar. I utrustningen finns bland annat 300 meter dynamiskt rep som kan fjädra sig som ett gummiband om olyckan skulle vara framme och Patrik faller.

Metallåda med magnet

Den första delen av bestigningen sker inomhus. Att bära all utrustning uppför trapporna i den kungliga begravningskyrkan tar omkring en halvtimme. Sedan tar sig klättrarna ut genom en lucka och Patrik Wallgren påbörjar klättringen uppför gjutjärnsspiran. Väl där sätter han fast vibrationsmätaren, som ser ut som en metallåda med en stor magnet i botten.

Stefan Viska (till vänster) och Patrik Wallgren med mätutrustningen.

Klättrarnas andra uppdrag är att fotografera spiran för att dokumentera dess nuvarande skick. Den dokumentationen kommer sedan att följas upp under tiden som våra arbeten pågår under Riddarholmen. Det här jobbet är en del av den dokumentation som vi gör av alla byggnader på Riddarholmen inför våra arbeten där.

Tunnelborrmaskinen Åsa

Tunnelborrmaskinens cirka 200 meter långa bakrigg, som har dragits bakåt genom tunneln mot den södra tunnelmynningen, har nu kommit fram till söder. En bit av bakriggen är ute på arbetsområdet, och resten är inne i tunneln. Just nu arbetar vi med underhåll av skölden på arbetsområdet, och när det är klart kommer hela bakriggen att dras ut på arbetsområdet. Redan nu kan du se bakriggen från utsiktsplatsen.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I det västra tunnelröret är injekteringsarbetena inne i sin slutfas.

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Ute på arbetsplatsen håller vi på att bygga upp transportbandssystemet för den västra tunneln.

Betongsegmentfabriken, Åstorp

Produktionen av betongsegment går enligt planerna.